10 okt torsdag

Vägen, sanningen och livet

Ibland drabbas vi av en stark önskan att förstå och att systematisera. "Hur fungerar det egentligen?" frågar vi. Får vi då svaret att det är ett mysterium så blir det jobbigt. Den sekulära definitionen av ordet mysterium, när det handlar om tro, är: "trosupplevelse som icke (i sin helhet) är rationellt fattbar". Vi kan och bör sträva efter att försöka förstå rationellt, och vi kan försöka beskriva mysteriet med hjälp av liknelser. Men ibland räcker inte vårt intellekt (hur smarta vi än är), och vi bör alltid vara medvetna om att våra liknelser kan komma nära, men inte ända fram.

När Jesus talar om för lärjungarna att han ska gå bort och bereda plats för dem, och att de känner vägen, ställs de, och inte minst Tomas, inför ett mysterium. "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" utbrister Tomas, och får svaret: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." Intressant nog säger Jesus inte att han är som vägen, sanningen och livet. Han är vägen, sanningen och livet.

Här får jag acceptera att jag inte förstår hur. Med Den Helige Andes hjälp kan jag förstå att, men inte hur. På något sätt är Jesus livet. Och sanningen. Och den enda vägen till Fadern. På ett liknande sätt får Johannes höra att Jesus är "A och O, den förste och siste, början och slutet". Det betyder inte att Jesus var med vid början och kommer vara med vid slutet (även om det också är sant); Jesus är början. Jesus är slutet. Jesus är vägen, sanningen och livet. Tanken svindlar.

Här kommer vi nära det som Herren uttrycker till Mose vid den brinnande busken, när Mose har frågat efter Herrens namn: "Jag är den jag är. Säg dem [israeliterna i Egypten] att han som heter ‘Jag är, har sänt dig till dem." Vad ryms i ett namn? I Guds namn och i Guds beskrivningar av sig själv ryms evigheten. Allting. Allt utom Gud är skapat. Allt utom Herren existerar för att han vill det. Varje hjärtslag är ett eko av det liv som utgår ifrån Jesus.

Gud är helig. Annorlunda. Väsensskild ifrån oss människor. Och ändå: "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende sonÄ" för att erbjuda oss vägen till det sanna, eviga, överflödande livet. Du är högt älskad. Av honom som verkligen är.

Martin Karlsson